"Reiseskrekklegen" Foto: Aftenposten Arash Nejad

Det resemedisinske skräckkabinettet

Av Gunnar Hasle

Kvicksand, hajar och skorpioner är betydligt mer publikfriande än trista förmaningar om alkohol, trafikolyckor och HIV. Jag får många frågor som säkert har inspirerats av Tarzan-böckerna och filmer av typen Indiana Jones eller James Bond. Tropikmedicinen har gett romanförfattarna otaliga idéer om vad man kan råka ut för under tropiska förhållanden.

Detta är en förkortad version. Den norska versionen behandlar också kvicksand, edderkopper-spindlar, candirú, guinea-mask, pandemier, pirater och kannibaler.

Hajattacker

Typiskt hajbett. Hajen har tagit en stor bit av låret. Foto: Dr Kenneth W. Kizer

Det är fler som drunknar medan de är ute fiskar än på grund av hajattacker. Men hajattacker är betydligt mer spektakulära och det är dessutom ett ökande problem, se exempelvis webbplatsen för Florida Museum of Natural History.. Hajar attackerar vanligen inte människor. Precis som andra djur äter de det som de är vana vid, och hajar som har tagit människor blir oftast avlivade. Hajarter som kan angripa människor är vithaj, tigerhaj och tjurhaj (eller zambesihaj). Den sistnämnda kan simma flera kilometer uppför floder, och även i havet trivs de i närheten av flodmynningar. Vid en första attack brukar hajen oftast bara ge sitt offer ett bett och sedan vänta i närheten. Därför överlever så många människor en hajattack. Hajen kanske biter av nyfikenhet (precis som när man släpper ned en plastbit i ett akvarium) eller också kanske den vill markera sitt revir. Men det kan även handla om att få sig ett skrovmål. De ovan nämnda hajarterna äter säl, och sälar är ju ungefär lika stora som människor. När de tar en säl, väntar de ofta tills djuret dör av det första bettet. Det finns berättelser som tydligt visar att hajar kan vänja sig vid människokött på menyn: Utanför Djävulsön, den beryktade franska fångkolonin utanför Guyana, begravde man de döda fångarna genom att kasta dem i havet. Då var hajarna på plats. Detta gjorde det naturligtvis svårt att fly från ön. När Danmark/Norge bedrev slavhandel på Afrikas västkust, i det som i dag är Ghana, hände det ofta att folk hoppade i havet under ombordlastningen. Den danska prästen Monrad beskrev hajarnas aktivitet omkring fartygen ”som i en karpdamm”.

De här bilderna visar jag inte bara för att ni ska kunna frossa i andras olycka. Jag hoppas att de får er att avstå från fridykning med hajar, vilket arrangeras på vissa platser, bland annat i Sydafrika. Man lockar till sig hajarna med slaktavfall och låter turisterna simma tillsammans med dem. Se till exempel Shark booking. Det faktum att det hittills har gått bra är ingen garanti för framtiden. Dessutom tror jag inte heller att det är 100 procent säkert att simma tillsammans med späckhuggare. De har självklart ingenting med hajar att göra, men de är också djur som är i stånd att slita en människa i stycken på några få sekunder.

Här måste jag nämna Rodney Fox, som var elitutövare i undervattensjakt och nästan dödades av en haj under en tävling. Han kämpar numera för att rädda hajar från utrotning. Se även Sharkmans-world.

Krokodiler

Den här bilden fotograferade jag av i akvariet i Hartbeespoort i Sydafrika. Okänd fotograf. GH.

Stol aldri på en trekvart tonns nilkrokodille som smiler. Foto: Gunnar Hasle

I Afrika dödas ca 1 000 människor om året av nilkrokodiler. Oftast är det personer ur den afrikanska lokalbefolkningen som drabbas, när de uppehåller sig i eller i närheten av en flod. Det händer sällan att västerländska turister dödas.

Australiensiska saltvattenkrokodiler är nära släktingar till nilkrokodilerna och lika farliga. Men de lever inte så nära inpå människor som nilkrokodilerna och orsakar därför sällan dödsfall. Det finns även farliga krokodiler i Indien och i Västindien. I Amazonas finns det farliga svarta kajmaner. Men det är bara nilkrokodilerna som orsakar ett betydande antal dödsfall bland människor.

De största exemplaren kan väga över 1 200 kg, och de kan simma i 30 km/h under vatten. De kan dessutom vara mycket snabba över korta sträckor på land. Att underskatta en krokodils snabbhet på land kan vara ödesdigert. Den kan snabbt vända sig om och slå våldsamt med svansen, så att man kastas omkull. Krokodiler kan snabbt hoppa upp ur vattnet med en halv kroppslängd och gripa tag i ett byte som står i vattenkanten eller sitter på en gren. De kan ligga stilla under vattnet i två timmar utan att andas, för att sedan explosivt kasta sig upp ur vattnet. De kan även låta sig driva med strömmen under vattnet de sista metrarna innan de slår till. För ett otränat öga kan de vara osynliga på bara 20–30 cm djup. En liten rörelse vid vattenytan, som när ett djur kommer för att dricka eller som när man sticker ned en hand eller fot i vattnet, kan utlösa en attack. Man måste alltid vara försiktig i områden med krokodiler, även vid små bäckar. I dem kan det finnas långt större krokodiler än man skulle kunna tro. Och när de väl har fått tag i sitt byte, drar de ned det under vattnet och rullar runt så att offret drunknar. Sedan sliter de bytet i stycken.

De ser tröga och slöa ut men kan plötsligt göra ett utfall. Jag upprepar: Underskatta aldrig krokodilens snabbhet på land.

Det är fascinerande att en djurart kan vara mer eller mindre oförändrad under 200 miljoner år. (Krokodilerna uppstod redan under Trias!) Det fanns krokodiler som åt dinosaurier. Förmågan att leva utan mat i upp till ett år, en otrolig kamouflageförmåga och en snabbhet som trotsar alla föreställningar har visat sig vara en lyckad kombination. Många vet förresten inte att krokodiler är väldigt kärleksfulla föräldrar. Äggen grävs ned, men honan vaktar dem ofta tills de kläcks. När de nykläckta ungarna måste flyttas, kan hon bära dem försiktigt i munnen.

Stora kattdjur

Pumaoffer. Kattedyr spiser bløtdelene, men ikke skjelettet. Foto: Dr. Ben Galloway:

Jaguarer och pumor dödar ytterst sällan människor, även om de är fysiskt kapabla till det. Tigrar dödar 600–800 människor om året, lejon och leoparder ca 400 vardera. Det är tankeväckande. Vad skulle hända om en enda människa dödades av varg i Sverige? Då skulle nog de flesta svenskar tycka att varenda varg i hela Sverige borde skjutas. Men de stora kattdjuren vill vi gärna ha kvar. Vi känner till huskatternas sagolika snabbhet och smidighet. De stora kattdjuren är vackra och farliga och kan ljudlöst döda en människa innan han eller hon hinner släppa det de har för händer. Jag är fascinerad av indierna som lever nära inpå tigrarna och ändå anser att de här djuren har rätt att leva. Vi har mycket att lära av dem.

Klapp gjerne en gepard, men ikke en tiger! Foto: De Wildt Cheetah centre

Turister blir nästan aldrig dödade av stora kattdjur, den risken är liten. Det är lokalbefolkningen, som lever nära inpå naturen, som någon enstaka gång faller offer för dem. Utanför nationalparkerna är de vilda djuren oftast rädda för människor. När ett stort rovdjur börjar äta människor, avlivas det så snart som möjligt. I parkerna känner djuren dock ingen fruktan för människan, så där gäller det att hålla sig i bilen, på inhägnade platser eller tillsammans med en beväpnad parkvakt. Parkvakterna vet ofta var lejonen håller till och kan visa vägen så att man undgår att konfronteras med djuren. Ibland händer det att oskyddade människor som tar sig in i exempelvis Krugerparken (inte ”Krügerparken”!) dödas. Vissa tycker om att ta risker: Det årliga Kruger marathon är ett exempel på det. Ett bra tips om du vill delta i vanvettet är att hålla sig mitt i fältet. Lejonen attackerar hellre dem som sackar efter!

Hade Tarzan haft någon chans i en tvekamp mot ett lejon eller en leopard om han bara hade haft en kniv? Knappast. Man behöver minst ett spjut för att hålla djuret på avstånd. Men frågan är intressant, för vad ska man göra om ett stort rovdjur attackerar? Om det är ett djur som attackerar för att försvara sina ungar, kan det räcka med att fly eller eventuellt lägga sig ned på marken med ansiktet nedåt, samtidigt som man skyddar nacken med händerna. Om det är ett stort rovdjur som attackerar för att skaffa mat, hjälper det inte att spela död, eftersom de lika gärna äter kadaver. Då är den enda möjliga utvägen att försöka att kämpa emot: slå med det som man har för händer, kasta sten, försöka sticka fingrarna i ögonen på rovdjuret. I flera fall har lejon gett upp, särskilt om det är flera människor som attackerar lejonet. När det gäller lejonattacker ska man alltså absolut försöka hjälpa den som lejonet har gett sig på.

Varför är vi så fascinerade av lejon, krokodiler och, för all del, Tyrannosaurus rex? Dessa farliga djur finns att köpa som gosedjur åt små barn, och vi sjunger gärna barnvisor om dem. Visst är lejon vackra, men de är inte vackrare än till exempel antiloper. Det är det faktum att de är så farliga som fascinerar både barn och vuxna.

Vissa saker är särskilt svåra att förstå sig på: Det finns ett tempel i Thailand där tigrar och människor lever fredligt tillsammans. Ingen borde bli överraskad om någon av dessa tigrar en dag dödar en munk eller en turist.

Pirayor

Stilleben från regnskogen i Guyana. Piraya och machete i botten av kanoten. Kanske den bästa machobild jag har tagit. Foto: Gunnar Hasle

I James Bond-filmen ”Man lever bara två gånger” gör sig skurken kvitt dem han inte gillar genom att öppna en fallucka och släppa ned dem i en tank med pirayor. Offren dör på några få sekunder. Det här är en vanlig föreställning om vad som kan hända om man badar tillsammans med pirayor. Faktum är att de här fiskarna är ganska skygga i vilt tillstånd. De vågar sig oftast inte nära människor som badar. Då och då kommer det dock rapporter om badande som har blivit bitna av pirayor.

Jag rekommenderar en video på Youtube. En flock pirayor sägs kunna äta upp stora djur på några få minuter. Det finns 20 pirayaarter i Amazonfloden, men bara fyra av dem utgör någon potentiell fara för människor.

De stjäl gärna agn när man fiskar, så då och då får man dem på kroken. En gång provade jag att hålla fram en fingertjock pinne framför de knivskarpa tänderna, och den blev knipsad mitt itu. Piraya smakar ganska gott, men innehåller mycket ben.

Människan är farligare för pirayan än tvärtom. Detta gäller för de flesta farliga djur.

Det finns inga kända rapporter om att pirayor i akvarier skulle ha attackerat människor, men det sunda förnuftet manar en till försiktighet om man ska sköta ett akvarium med stora pirayor. Och det går inte att ha pirayor tillsammans med andra fiskarter i ett akvarium.

Pirayor är allätare och mycket aggressiva när det gäller mat, så det skulle nog vara fullt möjligt att, precis som i Bond-filmen, vänja dem vid att attackera människor.

Det resemedisinske skräckkabinettet

Hajattacker

Krokodiler

Stora kattdjur

Pirayor

Ormbett

Filariasis/Elefantiasis

Videre lesning